Ållongren

Ållongren Ätten Ållongren i Östergötland är känd sedan 1500-talet. Jöns Jonsson adlades 1529. Redan på 1400-talet förekommer personer som förde två eller tre ollon i vapnet men någon koppling till ätten Ållongren i Östergötland har inte belagts. Ätten introducerades på Riddarhuset 1625. Den utgick i slutet av 1600-talet. Varianter och […]

Hinsebergs-släkten

Hinsebergs-släkten Hinsebergs-släkten är en gammal frälseätt. Den introducerades på Riddarhuset 1625. Ätten utgick på svärdssidan under 1650-talet. Varianter och inplacering i vapenboken Vapnet finns i samtliga undersökta exemplar. Rubriken är Hinseberger. Avbildningen av vapnet är densamma i alla undersökta exemplar. Placering av vapnet redovisas här i tabellform. Ex. 3 kl. blad fol. […]

Gyllenhjerta

Gyllenhjerta Ätten Gyllenhjerta är en gammal frälseätt. Tidigare förde den ett rött hjärta i skölden. Den introducerades på Riddarhuset 1625 och vapnet ändrades då till ett hjärta av guld omgivet av gyllene flammor. Flammorna har tidvis tolkats som en rosenkrans vilket har lett till att en gren av ätten kallat sig […]

Stiernkors

Stiernkors Ätten Stiernkors stammar på mödernet från den gamla finska frälsesläkten Stiernkors till Särkilax i Töfsala socken. Den äldre ätten utgick på svärdssidan 1500 med biskopen i Åbo Magnus Nicolai (Stiernkors). Särkilax ärvdes av dennes systerdotter Karin Olofsdotter, vars efterkommande förde vidare frälserätten och vapnet tillsammans med gården. Den yngre ätten […]

Rosenhane

Rosenhane Ätten Rosenhanes förste med säkerhet kände medlem var Jöran Johansson (1525–1576). Dennes sonson Schering Rosenhane (1609–1663) introducerades 1625 på ättens vägnar i svenneklassen. Han utnämndes till riksråd 1650 och uppflyttades samma år i riddarklassen. 1652 upphöjdes Schering Rosenhane till friherre och 1654 upphöjdes likaså hans bröder Johan (1611–1661) och Gustaf (1619–1684) till […]

Carpelan

Aktiviteten på denna blogg har legat nere under en tid. Detta har bland annat berott på att jag inväntat tillfälle att få studera ytterligare exemplar av vapenboken. Det är planerat att ytterligare fem exemplar ska undersökas, men då detta drar ut på tiden ger vi oss på de första bladen […]

Kulturstöd från Riddarhuset

Som framgår av inläggen här så skiljer sig samtliga exemplar av Keysers vapenbok mer eller mindre åt. För att åstadkomma en ingående beskrivning av vapenboken, är det nödvändigt att studera så många exemplar som möjligt. Ett problem i sammanhanget är att exemplaren är spridda över Sverige och kända exemplar finns […]

Sida A

Vapenböcker på Göteborgs universitetsbibliotek

Lördagen den 12 september anordnar Göteborgs Heraldiska Sällskap ett besök på Göteborgs universitetsbibliotek. Där kommer det göras nedslag i den heraldiska litteraturen med tyngdpunkt på svenska vapenböcker. Bland annat kommer Keysers vapenbok kunna studeras på närmare håll. Besöket följs av en extra ordinarie generalförsamling för Göteborgs Heraldiska Sällskap. Därefter finns […]

Keysers supplik 1651

Supplik 1651 I slutet av 1651 hölls ett så kallat utskottsmöte i Stockholm. Till skillnad från en vanlig riksdag var endast ett mindre antal personer kallade. Keyser tog tillfället i akt och lämnade in en supplik. Han intygar att han har haft stora utgifter med färdigställandet av vapenboken, 650 riksdaler, och […]