Man kunde naturligtvis börja denna blogg med ett inlägg över någon allmän och övergripande fråga. Men ett av syftena är just att genom jämförelse av enskildheter få ett bättre grepp på helheten. Vi väntar därför med de stora frågorna och går direkt på detaljerna. Vad vore då mer naturligt än att börja med titelsidan?

titel.001.kb_a

Titelsidan i KB ex. A.

Sidan är den enda sida i vapenboken som är helt utförd i kopparstick. Mitten av sidan upptas av det svenska riksvapnet omgiven av en krans av lager. Under vapnet återfinns själva titeln: Sweriges Rijkes Ridderskaps och Adels Wapenbook Hwaruthi Alle Grefwars Frijherrars och samptlige Adelens Wapnar och Sköldemärcken forfattas. Därefter följer uppgifter om ort, år och tryckare: Trÿckt i Stockholm hoos Henrich Keÿser åhr 1650. På sidorna återfinns vapen för Sveriges landskap och provinser.

Provinsvapnen följer den ordning som, med vissa variationer, växte fram och användes under 1500- och 1600-talet. Överst från mitten mot vänster (heraldiskt högre) finns vapen för de landskap i den västra rikshalvan som hade status som hertigdömen. Åt motsatt håll återfinns vapnet för storfurstendömet Finland samt landskapen Norra Finland (Satakunda) och Södra Finland (Egentliga Finland). Också dessa landskap hade rang som hertigdömen. Efter dem följer vapen för de områden införlivats i öster. På båda sidor följer därefter vapen för Sveriges tyska provinser. Slutligen följer de landskap som hade ställning som grevskap. Återigen är vapnen från den västra rikshalvan placerade till vänster och från den östra rikshalvan placerade till höger. Undantaget är Lappland och Medelpad som placerats till höger, säkerligen av symmetriskäl.

Lite märkligt blir upprepningen av riksvapnet. Kan tanken ha varit att mittfältet egentligen skulle upptas av ett annat motiv? Hela kompositionen har stora likheter med de tryckta porträtt på Sveriges regenter som förekom vid denna tid.

Det är inte tillfälle här att gå in på en mer ingående diskussion kring de svenska provinsvapnen. Ett par kommentarer kan dock lämnas. I tredje raden, andra platsen från höger finns vapnet för det tyska hertigdömet, tidigare biskopsdömet, Verden. För detta hertigdöme använde de svenska monarkerna två helt olika vapen. Det ena vapnet utgjordes av i blått fält en schackrutad balk i rött och silver, alternativt i fält av silver en schackrutad balk i rött och guld. Det andra vapnet, som förekommer här, utgjordes av ett svart kors med utböjda armar på ett silverfält. Antingen är korset svävande eller, som här, med armarna utgående till sköldkanten.

Ett annat tyskt vapen som kan vara värt att kommentera är det för Wenden. Det är inte frågan om ett vapen som motsvarar titeln Vendes konung (eller drottning), vilken från 1540-talet fram till 1973 ingick i de svenska monarkernas titulatur. Det är inte heller frågan om staden Cēsis (Venden på svenska) i nuvarande Lettland, vilket påstås i Livrustkammarens i övrigt utmärkta häfte om Karl XII fickur. Istället rör det sig om ett område i Pommern. Vapnet utgörs av en grip och förekommer med olika färgsättning. Vad som är intressant i detta fall är att gripen verkar vara flera gånger ginstyckad. Det bör då vara frågan om den variant där gripen är randig i rött och grönt.

Skillnader mellan upplagor

Ett par skillnader föreligger mellan de olika exemplaren. Under varje provinsvapen finns ett fält för provinsens namn. För KB:s exemplar A och B är dessa fält ograverade. I exemplar A (se bild ovan), som gavs till drottning Christina, är namnen ifyllda för hand. I exemplar B (se bild nedan) är fälten lämnade tomma. I exemplar C är fälten däremot graverade med provinsernas namn. Vid en jämförelse med Riddarhusets två exemplar, visar det sig att båda har graverade namn.

Pommerns felaktiga vapen

Pommerns felaktiga vapen, KB ex. B.

Den andra skillnaden är att Pommerns vapendjur ursprungligen felaktigt utförts som ett lejon. Detta korrigerades senare till en grip. I KB:s exemplar A och B (se ovan) visar vapnet ett lejon, medan exemplar C tydligt visar hur djuret har ändrats till en grip.

CAp

Pommerns korrigerade vapen, KB ex. C.

Litteratur

Nils Drejholt, Karl XII:s fickur eller en klockas öden och äventyr, Livrustkammaren, Stockholm, 1999.

Torbjörn Eng, ’Svenska provinsvapen från Vasa till Bernadotte’ i Max Engman & Nils Erik Villstrand (red.), Maktens mosaik: enhet, särart och självbild i det svenska riket, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, 2008, s. 77-103.

Hans Hildebrand, ’ Heraldiska studier. 2, Landskapens vapen’ i Antikvarisk tidskrift för Sverige, D. 9:1, Stockholm, 1887, s. 1-87.

Kommentarer från Facebook

8 kommentarer

Jesper Wasling · mars 12, 2013 kl. 15:21

Det är ett spännande projekt du ger dig i kast med. Jag ska bara läsa in mig lite så återkommer jag med glada kommentarer.
Och kanske någon allvarlig när det passar.

Martin Sunnqvist · mars 19, 2013 kl. 17:57

Mycket spännande projekt.

Verdens vapen är intressant.

Ett vapen med likadant utseende finns i Dorpats hovrätts 1600-talssigill och syftar väl där på tyska ordens område. Vapnet finns fortfarande i några tyska stadsvapen, se t.ex.
http://www.alzey.de/deutsch/kultur/stadtteil-weinheim-wappen.php
http://www.vg-oettingen.de/index.php?id=0,275

Samma korsvapen finns också på en lottningsask i Svea hovrätt från år 1692 (se Svea hovrätt, studier till 350-årsminnet, bild 42) men jag kan inte uttyda vilken provins det syftar på där. Det borde väl varken vara Verden eller de baltiska områdena?

Får söka efter fler källor… Undrar om någon förväxling skett i vapenboken?

Jens Christian Berlin · mars 20, 2013 kl. 13:18

Hildebrand konstaterar endast att det förekommer två olika vapen för Verden, men går inte närmare in på ursprunget till dessa. Jag har inte hittat någon historik för vapnen. Möjlighen skulle det kunna vara så att det ena vapnet har sitt ursprung som vapen för staden Verden, medan det andra användes av biskopsdömet. Staden Verden var fram till 1648 en fri riksstad, men denna status upphörde med Westfaliska freden. Staden blev då en riksmedelbar stad i det till hertigdöme omvandlade f.d. biskopsdömet Verden.

Jag har tittat på bilden i boken om Svea hovrätt. Där finns namn angivna under respektive vapen, men bilden är inte tillräckligt tydligt för att det skall gå att läsa vem korsvapnet representerar. Till skillnad från Keysers vapenbok verkar lottningsasken vara skrafferad i enlighet med heraldisk färgkod. (Skraffering används i vapenboken, men inte för att ange specifika färger; det kommer nog ett inlägg om detta så småningom). Om så är fallet och om jag ser rätt, så skulle korsvapnet på lottningsasken ha ett rött fält. Då skulle det kunna tänkas att det vapnet representerar Reval. Det borde ju vara lätt att kontrollera om asken fortfarande finns att tillgå.

Jens Christian Berlin · mars 21, 2013 kl. 00:45

Efter att ha konsulterat tysk kommunalheraldisk litteratur faller min tanke om att korsvapnet skulle ha haft sitt ursprung som staden Verdens vapen. Staden för visserligen korset som sitt vapen, men det har av allt att döma sitt ursprung som vapen för stiftet. Den vanliga formen är ett svävande spikkors (eller stickkors) med utböjda armar. Frågan är då varifrån vapnet med den schackrutade balken kommer ifrån. Detta vapen finns i den första upplagan av Siebmachers vapenbok från början av 1600-talet. Det är sålunda inte ett svenskt påfund. Kan det möjligen vara så att det är Siebmacher som felaktigt tillskriver stiftet detta vapen och att det därifrån sprids till framställningar av de svenska provinsernas vapen?

Martin Sunnqvist · mars 21, 2013 kl. 09:37

Otto Greiffenhagen: Die Wappen Revals, 1913, kanske kan ge svar. Men Reval/Tallinn har väl haft samma vapen med tre lejon/leoparder som senare Estland?
Jag skall försöka få tillfälle att granska asken, den finns i behåll. Jag tycker det ser ut som att namnet börjar på B, men vad kan det vara?

    Jens Christian Berlin · mars 21, 2013 kl. 09:53

    Reval/Tallin har två vapen. Ett ”stort” vapen som har tre leoparder i skölden, men som även omfattar hjälm och hjälmprydnad. Sedan finns ett ”litet” vapen som endast består av en sköld med rött fält och ett kors av silver. Båda vapnen har dansk bakgrund.

Carl Anders Breitholtz · april 28, 2013 kl. 15:11

Lycka till med din forskning! Verkligen intressant. Några reflektioner bara. Dannebrogen har som bekant sitt ursprung i danske kung Valdemar Sejrs seger över esterna vid Lindanise 1219, då han enligt sägnen fick se ett vitt kors avteckna sig mot den röda himlen. Lindanise/Lindnäs kallades snart nog av esterna för Tanu linna dvs danskborgen/ danskstaden, som blev Tallinn, som grundlades på Lindanises ruiner. Tallinns/Revals vapensköld blev det vita korset i ett rött fält. Det var 200 hanseatiska köpmansfamiljer från hansesraden Visby, oftast med bakgrund i Westfalen och Niedersachsen, som 1230 grundade Reval (sedan 1918 officiellt Tallinn). Vapnet skulle kanske just därför kunna dateras till 1230. Reval var den tysktalande och nordisktalande befolkningens namn för staden, mest hansaköpmän och adel, medan hantverkarna som i regel var ester kallade den Tallinn. Reval lär vara uppkallat efter danska ordet för klippa, revel, enligt en annan teori efter Rebälä, ett av landskapen som omger staden. – Det stora vapnet lär ha varit Valdemar Sejrs eget, med en krönt jungfru till hjälmprydnad.

Jens Christian Berlin · maj 2, 2013 kl. 23:36

Tack för de glada tillropen och kommentarerna!

Jag läste idag nr 1, 1996, av den numera nedlagda tidskriften Ad familiares. Inga von Corswant-Naumburg hade där i en kort artikel behandlat vapenboken. Hon hade noterat ytterligare ett heraldiskt fel på titelsidan. Vasavapnet var från och med Gustav Vasa två gånger styckat i blått, silver och rött. Detta var hämtat från vapnet för hans moders ätt, Ekaätten. På titelsidan är hjärtskölden i stället två gånger ginstyckad.

Kommentarer inaktiverade.