Supplik 1651
I slutet av 1651 hölls ett så kallat utskottsmöte i Stockholm. Till skillnad från en vanlig riksdag var endast ett mindre antal personer kallade. Keyser tog tillfället i akt och lämnade in en supplik. Han intygar att han har haft stora utgifter med färdigställandet av vapenboken, 650 riksdaler, och önskar ersättning för detta.
Den 2 december 1651 lästes suppliken upp för de församlade adelsmännen och boktryckaren visade upp ett exemplar av vapenboken som han färdigställt som prov och för korrektur. Reaktionen blev sannolikt inte den Keyser hade önskat. Enligt protokollet blev han inkallad och tillhållen att inte ge ut vapenboken och ta tillbaka alla exemplar som redan lämnats ut ”mädan the inthet wore rätt eller som the skulle wara”. Han fick inte heller trycka vapenboken förrän han hade fått en lista på alla vapen.
Det är lätt att känna med boktryckaren som efter flera års arbete och stora utgifter får sig en sådan skrapa! Vad var det då som var fel? Vi ska återkomma mer i detalj till den frågan vid ett annat tillfälle, men sannolikt var det inte i första hand felaktigheter i de avbildade vapnen som adelsmännen reagerade på. Felaktigheter förekommer visserligen, men de är inte så många att kritiken är motiverad. Kanske finns det en antydan till orsak i protokollet när man skriver att Keyser skulle invänta en lista över vapnen. Keyser råkar nämligen hamna fel i tiden. I perioden efter drottning Christinas kröning 1650 upphöjdes ett stort antal personer till friherrar och grevar. Antalet ätter i den första klassen, Herreklassen, mer än fördubblades. Det är inte långsökt att tänka sig att flera av grevarna och friherrarna blev förnärmade över att deras nyvunna rang inte återspeglades i vapenboken. Utöver den första klassen är det ett relativt stort antal vapen som saknas i den tredje klass. Det finns anledning att fråga sig vilket underlag Keyser och hans kopparstickare hade att arbeta med.
Av protokollet framgår att man tyckte att Keyser skulle få någon form av kompensation. Däremot framgår det inte på vilket sätt och med hur mycket. En undersökning av riddarhusets räkenskaper skulle eventuellt kunna avslöja något om den saken.
Nedan följer en avskrift av suppliken. Ett stort tack till Tony Jonsson, Örnsköldsvik, som utfört denna avskrift!
|
[den]ne supplic ägr upläsin 2 Decemb. 1651. 199 Hochwolgeborne, HochEdle, Wolgeborne und WolEdle Herrn der Hochlöbl: Schwedischen Ritterschafft, Weil ich dam nun zeithero mit solcher arbit fortgefahren, und befunden, dass selbiges Werck Nun habe ich gleichwol mit nicht geringer weitleufftigkeit, rekosten und Schaden Bin hierauff einer tröstlichen wed wärcklichen Resolution ohrfehlbar Gehorsamer und gantz willig Heinrich Kayser Wart resolverat, at ho skall blifwa hulpen, |
