Mörner af Tuna Mörner är uradlig ätt från Brandenburg, känd sedan 1298. Ätten inkom till Sverige med landshövdingen Otto Helmer von Mörner (1569–1612) och dennes bror hovmarskalken Bernt Didrik von Mörner (1570–1610). Den förres son, generalguvernören och hovrättspresidenten, sedermera riksrådet Carl Mörner (1605–1665) upphöjdes i friherrelig värdighet den 30 juli Läs mer…
Forbus Ätten Forbus stammar från den skotska ätten Forbes. Generallöjtnanten, sedermera riksrådet och generalen Arvid Forbus (1598–1665) upphöjdes i friherrelig värdighet den 4 juni 1632 och skulle skriva sig friherre till Kumo. Han introducerades bland friherrarna på riddarhuset 1652. Arvid Forbus slöt själv ätten på svärdssidan 1665. Varianter och inplacering Läs mer…
Taube af Karlö Taube är en uradlig ätt belagd från 1300-talet i Estland och Livland. Ätten blev vittförgrenad och alla geneologiska samband är inte klara. Lantrådet Ludvig Taube, nämnd 1581, död senast 1630, gick i svensk krigstjänst och var svensk kommissarie vid underhandlingar med Polen. Dennes son översten Bernt Taube Läs mer…
Horn af Marienborg Horn är en medeltida frälseätt med ursprung i Finland. Ätten, vilken introducerades på Riddarhuset 1625 under namnet Horn av Kanckas, har utgrenat sig i flera friherreliga och grevliga ätter. Av dessa har här tidigare behandlats den grevliga ätten Horn af Björneborg och den friherreliga ätten Horn af Åminne. Läs mer…
Bonde Ätten Bonde stammar från Småland eller Östergötland och kan föras tillbaka till 1300-talet. Möjligen var riddaren Torer Bonde, känd från 1280-talet, medlem av ätten. Ättens mest kände medlem under medeltiden var kung Karl Knutsson (född 1408 eller 1409, död 1470). Ätten introducerades 1625 i den andra klassen, den s.k. Läs mer…
Wittenberg Ätten Wittenberg har redan behandlats bland grevarna. Ätten förekommer dock bland friherrarna i ett av de undersökta exemplaren. En medlem av ätten, Arvid Wirtenberg von Debern (1606-1657) upphöjdes till friherre den 26 mars 1651 och erhöll då friherreskapet Loimijoki i Satakunda. Den 3 januari 1652 upphöjdes han till greve och introducerades samma Läs mer…
Paykull Estländsk adelsätt känd sedan 1300-talet. Den svenske generallöjtnanten, sedermera riksrådet Göran Paykull (1605–1657) upphöjdes i friherrelig värdighet den 20 september 1651 och erhöll samtidigt friherreskapet Vöråborg omfattande delar av Vörå socken i Österbotten. Han introducerades bland friherrarna på Riddarhuset 1652. Friherreätten utgick på svärdssidan 1676. En närstående gren av Läs mer…
von Bellingshausen Urgammal livländsk adlig ätt. Generalmajoren och lantrådet Johan Eberhard von Bellingshausen (1604–1655) upphöjdes i friherrelig värdighet den 8 augusti 1651. Han introducerades bland friherrarna på Riddarhuset 1652. Ätten utgick på svärdssidan omkring 1711. Varianter och inplacering i vapenboken Vapnet finns i sju av de undersökta exemplaren. Rubriken är Läs mer…
Wachtmeister af Björkö Ättens med visshet kände äldste stamfader Hans Wachtmeister (död 1590), framträder i svensk tjänst i Livland på 1570-talet. Möjligen hade han inkommit från Tyskland. Han adlades av Johan III 1578. Hans Wachtmeisters sonson, generalmajoren och riksstallmästaren, sedermera riksrådet Hans Wachtmeister (1609–1652) introducerades i tredje klassen, svenneklassen, på riddarhuset 1649. Läs mer…
von Yxkull-Gyllenband Släkten Uexkull är skriftligen belagd sedan 1200-talet, då den innehade en borg med samma namn i Livland. Släkten uppträder tidigt i tre grenar, Felks, Fickel-Kasti och Limmat-Kirkota. Dessa grenars gemensamma ursprung har dock inte kunnat beläggas skriftligen. Från grenen Felks stammar den friherreliga ätten von Yxkull-Gyllenband. Från denna Läs mer…