Lillie Ätten är en av flera svenska frälseätter som har fört en lilja i sitt vapen. Den äldste med säkerhet kände stamfadern är väpnaren Håkan Jönsson (Lillie), död 1523. På felaktiga grunder kom ätten att kallas Lillie af Greger Mattssons ätt. Någon trovärdig koppling till riddaren, riksrådet och lagmannen Gregers Läs mer…
Tott En gammal skånsk släkt stammande från riddaren Axel Åkesen, död tidigast 1356. På 1400-talet inkom flera medlemmar av ätten till Sverige. Clas Tott (1630-1674), son till riksrådet och fältmarskalken Åke Henriksson (1598-1640), upphöjdes med anledning av faderns förtjänster den 20 mars 1652 till greve. Han erhöll i samband med Läs mer…
Wittenberg En ursprungligen tysk adelsätt, vilken inkommit till Finland via Baltikum. Namnet skrevs Wirtenberg och namnformen Wittenberg har sannolikt uppkommit genom felskrivning. 1634 introducerades bröderna Johan och Arvid Wirtenberg von Debern på riddarhuset som Wittenberger i Finland under dåvarande nummer 187 i tredje klassen. Arvid Wirtenberg von Debern (1606-1657) upphöjdes Läs mer…
von Königsmarck Tysk uradlig ätt som ursprungligen härstammar från Altmark, där stamgodset Königsmarck är beläget. En gren av ätten inkom till Sverige under 1300-talet och verkade i landet in på 1400-talet. En annan gren inkom på 1600-talet med Hans Christoff Königsmarck (1600-1663). Efter att framgångsrikt ha deltagit på svensk sida i trettioåriga Läs mer…
Wrangel Baltisk uradlig ätt. Sannolikt har den inkommit till Livland med Svärdsriddarorden eller Tyska orden. Den har senare utgrenat sig till Sverige, Ryssland, Tyskland, Österrike och Nederländerna. Äldste kände stamfader är riddaren Eilardus (död 1241) som var ägare till Warangalæ (nuvarande Wrangelshof i Wierland i Estland), och dennes broder Robertus Läs mer…
Stenbock Ätten Stenbock är en medeltida frälse- och riksrådsätt med härstamning från Västergötland. Den kallas även Torpaätten och yngre Stenbocksätten. Dess äldste kände agnatiske stamfader är häradshövdingen i Kinds härad Jöns Bengtsson (sparre), vilken enligt uppgift skall ha fötts på 1340-talet, omnämns 1385 och levde 1412. Jöns Bengtsson son, Arvid Jönsson, väpnare Läs mer…
Ätten Banér är en medeltida frälse- och riksrådsätt med härstamning från Uppland. Äldste kände stamfader är häradshövdingen Isak Björnsson (känd 1375-1388). Ätten introducerades 1625 på Riddarhuset i den andra klassen, den s.k. riddarklassen. Gustaf Adam Banér (1624-1681), son till riksrådet, riddaren och fältmarskalken Johan Banér (1596-1641), upphöjdes för faderns förtjänster Läs mer…
Fjärde sidan med grevevapen omfattar vapen för Lennart Torstenson, greve till Ortala, samt i vissa exemplar grevar Oxenstierna af Korsholm och Wasa. Torstenson Ätten utgjorde en gren av Forstenaätten, vars äldste kände stamfader är Sven Brynjulfsson, nämnd 1440. Dennes sonsons sonsons son, riksrådet och fältmarskalken Lennart Torstenson (1603-1651) blev efter en Läs mer…
Med detta inlägg har vi kommit till den tredje sidan med vapen och skall gräva ner oss i detaljer som visar på olika varianter av vapenboken. Först dock något om de ätterna vars vapen är framställda på sidan. von Thurn Ätten von Thurn var en gren av den urgamla, ursprungligen Läs mer…
Oxenstierna Medeltida frälseätt med härstamning från Småland. Äldste kände stamfader är Torsten Vigolfsson (nämnd 1292, död tidigast 1319). Dennes söner upptog efter mödernet ett vapen som kommit att uppfattas som en oxpanna (jämför tyska Stirn: panna) med horn. Efter vapenbilden bildades under 1500-talet ättens namn. Riddaren, riksrådet och rikskanslern Axel Läs mer…