Supplik 1650 1650 skulle drottning Christina krönas och samtidigt inkallades en riksdag, den så kallade kröningsriksdagen. Riksdagen 1650 har framför allt gått till historien för de öppna strider som förekom mellan de fyra stånden samt för att det var vid denna riksdag som drottningens kusin, pfalzgreven Karl Gustav valdes till […]
Hård af Segerstad Hård är en frälseätt från Småland, känd sedan 1490. Ätten introducerades på Riddarhuset 1625. En äldre gren, Segerstadsgrenen, uppflyttades 1650 i riddareklassen. En yngre gren kvarstannade i svenneklassen och benämns i dag som Hård af Torestorp. Hård af Segerstad utgrenade sig 1710 i den friherreliga ätten Hård, […]
Rosenhane Ätten Rosenhanes förste med säkerhet kände medlem var Jöran Johansson (1525–1576). Dennes sonson Schering Rosenhane (1609–1663) introducerades 1625 på ättens vägnar i svenneklassen. Han utnämndes till riksråd 1650 och uppflyttades samma år i riddarklassen. 1652 upphöjdes Schering Rosenhane till friherre och 1654 upphöjdes likaså hans bröder Johan (1611–1661) och Gustaf (1619–1684) till […]
Bielkenstierna Ätten, tidvis kallad Årstasläkten, var en gammal frälseätt. Claes Hansson (1615-1662), sedermera riksråd och amiral, blev 1625 på ättens vägnar, introducerad i den tredje klassen, svenneklassen, på Riddarhuset. Den 6 februari 1649 blev han som riksrådsättling uppflyttad i riddareklassen. Den 1652 upphöjdes Claes Hansson till friherre och introducerades samma […]
Adler Salvius Johan Salvius (1590–1652) härstammade från en ångermanländsk allmogesläkt. Efter studier, såväl i Uppsala som ute i Europa, erhöll han juris utriusque doktorsgrad. Han kom därefter att göra en karriär inom statsförvaltningen och framför allt som svensk diplomat. 1631–1650 var han Sveriges ordinarie resident i Hamburg. 1629 adlades han […]
Kagg har sitt ursprung som medeltida frälseätt. Ätten introducerades på Riddarhuset 1625. Generalmajoren, sedermera fältmarskalken Lars Kagg (1595–1661) utsågs till riksråd 1641 och uppflyttades den 18 december 1642 till den andra klassen, riddarklassen, på Riddarhuset. Tillsammans med sin bror, översten Nils Kagg (1598–1653), upphöjdes han 1651 till friherre. De introducerades […]
Wrangel Baltisk uradlig ätt. Sannolikt har den inkommit till Livland med Svärdsriddarorden eller Tyska orden. Den har senare utgrenat sig till Sverige, Ryssland, Tyskland, Österrike och Nederländerna. Äldste kände stamfader är riddaren Eilardus (död 1241) som var ägare till Warangalæ (nuvarande Wrangelshof i Wierland i Estland), och dennes broder Robertus […]
Uppdraget att trycka en vapenbok för den svenska adeln hade givits till Anders Bure 1633, men när Bure avled 1646 hade det inte tryckts någon vapenbok. Bures död innebar möjligheten för andra intresserade att anmäla sitt intresse för uppgiften och vid riksdagen 1647 inkom Henrich Keyser med en supplik, en […]
Boije af Gennäs Ätten stammar från Finland och är känd sedan 1503. Den introducerades på riddarhuset 1625 i riddareklassen. En gren upphöjdes till friherrelig värdighet 1771 och utgick i Sverige på svärdssidan 1880. Den obetitlade ätten fortlever idag. Varianter och inplacering i vapenboken Vapnet finns i samtliga undersökta exemplar. Rubriken […]
Leijonhufvud Leijonhufvud stammar från en medeltida frälseätt från Södermanland. Äldste kände ättemedlemmen Kristiern nämns 1356 och avlider tidigast 1380. En gren av ätten erhöll friherrelig värdighet 1561 grevlig värdighet 1569. Denna gren fortlever idag och är idag känd under namnet Lewenhaupt. Den obetitlade grenen av ätten introducerades på riddarhuset 1625 […]